2015 avgörande för en kärnvapenfri värld
Av Jamshed Baruah
BERLIN (IDN) – År 2015 markerar 70-årsdagen av atombombningen av Hiroshima och Nagasaki och ger förhoppningar om att bli ett avgörande år för en värld utan kärnvapen. Medan det finns tecken på att den globala rörelsen för förbud mot bomben styrks, bör inte försök att starta ett nytt kapitel i nukleär kapprustning underskattas, vilket en närmare titt på utvecklingen 2014 visar.
Ett tecken på en växande medvetenhet om behovet av att avskaffa kärnvapen är att 155 regeringar – mer än 80 procent av FN:s medlemmar – stödde det gemensamma uttalandet om de humanitära konsekvenserna av kärnvapen som lades fram vid generalförsamlingen i oktober 2014.
Den syn som kraftfullt uttrycktes i det gemensamma uttalandet, att det är “för själva överlevnaden för mänsklighetens bästa, att kärnvapen aldrig används igen, under några som helst omständigheter”, uttrycker en fördjupad samsyn hos mänskligheten, noterade Daisaku Ikeda, ordförande i Soka Gakkai International (SGI), en outtröttlig förkämpe för en värld utan kärnvapen.
Representanter för regeringar i 44 av 158 stater som deltog 8-9 december i den Internationella konferensen i Wien om de humanitära konsekvenserna av kärnvapen sade, att så länge kärnvapnen existerar så är risken att deras användning på grund av konstruktion, felräkning eller galenskap, tekniska eller mänskliga fel förblir verklighet.
Stater som uttryckte stöd för ett förbudsfördrag vid Wien-konferensen inkluderar: Österrike, Bangladesh, Brasilien, Burundi, Chad, Colombia, Demokratiska republiken Kongo, Costa Rica, Kuba, Ecuador, Egypten, El Salvador, Ghana, Guatemala, Guinea Bissau, Vatikanen, Indonesien, Jamaica, Jordanien, Kenya, Libyen, Malawi, Malaysia, Mali, Mexiko, Mongoliet, Nicaragua, Filippinerna, Qatar, Saint Vincent och Grenadinerna, Samoa, Senegal, Sydafrika, Schweiz, Thailand, Östtimor, Togo, Trinidad och Tobago, Uganda, Uruguay, Venezuela, Yemen, Zambia och Zimbabwe.
Som ett eko för hela världens känslor sände påven Franciskus i ett meddelande till konferensen att kärnvapen skulle “förbjudas en gång för alla”. Han sade till de nästan 1 000 deltagarna från 158 stater och över 200 civila samhällsorganisationer att: “En värld utan kärnvapen är ett mål som delas av alla nationer och eftersträvas av världens ledare, liksom en strävan hos miljontals män och kvinnor. Framtiden och överlevnaden av den mänskliga familjen (the Human Family), hänger på att gå längre än detta ideal för att försäkra att det blir verklighet.”
Wien-konferensen var den tredje efter Oslo (Norge)-mötet 2013 och Nayarit (Mexiko) tidigt 2014. Till skillnad från tidigare konferenser deltog Förenta staterna och Storbritannien – två av de fem medlemmarna i kärnvapenklubben, tillsammans med Frankrike, Ryssland och Kina. Dessutom deltog en inofficiell representant från Kina vid mötet. Två andra kärnvapenbeväpnade länder, Indien och Pakistan, som deltog i de två tidigare mötena, var också närvarande i Wien.
Som svar på uppropet från 44 stater att förbjuda bomben, levererade Österrike det “Österrikiska löftet” (Austrian Pledge), som kommissionen har åtagit sig att arbeta för, för att “fylla det rättsliga tomrummet i förbudet mot och elimineringen av kärnvapen” och lovade “att samarbeta med alla intressenter för att uppnå detta mål”.
Som en gest av uppskattning över det österrikiska löftet, utnämnde den Washington-baserade Arms Control Association (ACA) ambassadören Alexander Kmentt, Österrikes chef för vapenkontroll, icke-spridning och nedrustning, till “årets Arms Control Person ” 2014. ACA meddelade den 8 januari att Kmentt hade fått flest röster i en online-enkät.”Ambassador Kmentt förtjänar mycket stort beröm för att ha gjort den tredje konferensen om de humanitära konsekvenserna av kärnvapen till den mest omfattande och betydande hittills”, sade Daryl G. Kimball, verkställande direktör för Arms Control Association.
“Majoriteten av stater som är parter i NPT (Non-proliferation Treaty, icke-spridningsavtalet) förväntar sig att den kommande granskningskonferensen (Review Conference) i maj tar hänsyn till resultaten och slutsatserna från Wien-konferensen och meddelar världens kärnvapenstater snabba på framstegen i sina åtaganden enligt NPT Artikel VI”, tillade Kimball. Artikel VI ålägger NWS att “fortsätta förhandlingarna i god tro för effektiva åtgärder avseende att få slut på kapprustningen av kärnvapen vid ett tidigt datum och för kärnvapennedrustning samt om ett avtal om allmän och fullständig nedrustning under strikt och effektiv internationell kontroll.”
PNND rådsmedlem EU utrikesminister
En annan viktig utveckling som drivit på rörelsen för en kärnvapenfri värld var utnämningen av Italiens utrikesminister Federica Mogherini till hög representant för Europeiska unionens utrikes- och säkerhetspolitik, och att ersätta Catherine Ashton.
Mogherini har spelat en aktiv roll i PNND (Parlamentariker för nukleär icke-spridning och nedrustning) med att stödja ett antal medlemsledda initiativ inom PNND, inbegripet “Parlamentarikers deklaration för stöd av en kärnvapenkonvention” (Parliamentarians Declaration Supporting a Nuclear Weapons Convention) och det “Gemensamma parlamentariska uttalandet för ett Mellanöstern fritt från kärnvapen och alla andra massförstörelsevapen (Joint Parliamentary Statement for a Middle East Free from Nuclear Weapons and all other Weapons of Mass Destruction)”.
Hon har talat vid flera PNND-evenemang och lett initiativ i det italienska parlamentet, bland annat en resolution som antogs enhälligt i juni 2009 för att stödja FN:s generalsekreterares fempunktsförslag för kärnvapennedrustning (UN Secretary-General’s Five Point Proposal for Nuclear Disarmament). (Läs: Italienska parlamentet antar resolution om nedrustning).
Mogherini har varit medlem i PNND sedan hon första gången blev ledamot av det italienska parlamentet 2008 och har arbetat på PNND-rådet sedan 2010. Hon har också blivit medlem i Europeiska ledarskapsnätverket för multilateral kärnvapennedrustning och icke-spridning (European Leadership Network for Multilateral Nuclear Disarmament and Non-Proliferation) och det fullständiga provstoppsavtalets grupp av framstående personer, CBTB (Comprehensive Nuclear-Test-Ban Treaty) Group of Eminent Persons.
PNND har också arbetat med sin make Matteo Rebesani i hans roll som en av organisatörerna av Nobels fredspris-toppmöten – särskilt för att bygga upp ett aktivt kärnvapennedrustningsprogram för toppmöten och för samarbete mellan Nobels fredsprispristagare om kärnvapennedrustning (Läs: Parlamentariker och Nobelpristagare skyndar på kärnvapenavskaffande).
Medan dessa och liknande utveckling ger anledning till hoppfull optimism att 2015 kan visa sig vara en milstolpe på vägen mot en kärnvapen-fri värld, har spänningar i relationerna mellan USA och Ryssland om Ukraina utlöst diskussioner om den fortsatta betydelsen av “nukleär avskräckning”.
“Sputnik” rapporterade den 17 december att den sista sovjetiska ledaren, Michail Gorbatjov, fortfarande anser kärnvapenarsenaler som en avgörande faktor för internationell säkerhet. Sådana destruktiva vapen måste hindras från att falla i händerna på extremister till varje pris, sade han i en intervju med TV-kanalen RT.
“Jag håller inte med dem som hävdar att kärnvapenhotet inte är avskräckande längre. Vi är nu mycket mer medvetna om vad kärnvapen och kärnkraft är [kapabla till]”, sade enligt uppgift Gorbatjov.
Gorbatjov kallade Rysslands R-36M (SS-18 Satan) interkontinentala ballistiska missiler, som han sade har en explosiv kraft “av hundra Tjernobylkatastrofer”, ett exempel på varför kärnvapen fortfarande är en avgörande faktor för internationell säkerhet. Han betonade att denna typ av destruktiva vapen måste hindras från att falla i händerna på extremister till varje pris.
Tidigare i december betonade Rysslands president Vladimir Putin vikten av att behålla landets kärnvapenavskräckande kapacitet på grund av det växande antalet säkerhetsutmaningar.
Som en av hans slutliga akter från 2014, undertecknade President Putin den 26 december Rysslands nya militära doktrin. I princip är doktrinen, en officiell förklaring av nationellt försvar, regelbundet uppdaterad och offentliggjord för allmänheten. Den tidigare versionen hade funnits sedan februari 2010.
Som skrevs i National Interest den 31 december, sade Dimitri Trenin: “i upptakten till publiceringen av texten fanns dystra förutsägelser. En föreslog att USA och dess allierade i NATO skulle bli formellt utsedda till Rysslands sannolika ovänner. En annan förväntade, baserat på kommentarerna från en senior tjänstgörande general, att Ryssland inför begreppet förebyggande kärnvapenanfall. Ingen av dessa bestämmelser hittade dock vägen in i det publicerade dokumentet. Doktrinen återspeglar emellertid troget den genomgripande förändring som skett i Rysslands utrikes- och säkerhetspolitik och försvarsinställningar 2014.” [IDN-InDepthNews – 9 januari 2015]