70-årsdagen av president Eisenhowers tal om “Atomer för fred”
Av Leonam dos Santos Guimarâes
*Författaren är kärnkrafts- och mariningenjör (PhD) och medlem av Brasiliens nationella ingenjörsakademi. VD för Eletronuclear S.A. Koordinator för den brasilianska marinens kärnkraftsprogram.
RIO DE JANEIRO | 23 oktober 2023 (IDN) – Den 8 december 1953 höll USA:s president Dwight D. Eisenhower ett tal inför FN:s generalförsamling som skulle ge eko genom historien. Talet, “Atoms for Peace“, markerade en avgörande förändring i hur världen såg på kärnenergi och dess tillämpningar.
I talet beskrev Eisenhower sin vision för fredlig användning av atomenergi och främjandet av internationellt samarbete inom kärnenergi. År 2023 firar vi sjuttioårsdagen av detta symboliska tal som belyste behovet av att använda kärnvetenskapens kraft för att gynna mänskligheten.
Den historiska kontexten för detta tal var avgörande eftersom USA hade släppt atombomberna över Hiroshima och Nagasaki i slutet av andra världskriget, vilket markerade början på kärnvapenåldern. Världen var mycket medveten om de faror som var förknippade med kärnenergi, och det kalla kriget var på sin höjdpunkt. Kärnvapen har blivit en symbol för makt och ett hot mot mänsklighetens överlevnad. Eisenhower, en dekorerad general från andra världskriget som ledde de allierade trupperna i återerövringen av Europa, förstod kärnkraftens destruktiva potential, men han såg också dess potential för civil användning. Talet var ett försök att ändra historiens gång genom att betona engagemanget för en fredlig användning av kärnenergi.
Det centrala konceptet i talet “Atoms for Peace” var att dela med sig av kärnteknisk kunskap och teknik till andra nationer, så länge det inte handlade om explosiva ändamål. Eisenhower såg kärnkraftens potential inte bara som ett hot utan också som en möjlighet till global nytta
I sitt tal uttryckte Eisenhower sin vision om en värld där kärnenergi kan vara en kraft för det goda. Han föreslog att det skulle inrättas en internationell byrå som skulle övervaka den fredliga användningen av kärnteknik och främja globalt samarbete. USA:s president betonade att kunskapen om kärnkraft bör delas för att främja nationernas ekonomiska utveckling och välbefinnande, vilket skulle leda till framsteg för hela mänskligheten.
Eisenhowers tal betonade också vikten av kärnvapennedrustning och behovet av att kontrollera spridningen av kärnvapen. Han uppmanade andra nationer att delta i ansträngningarna för att säkerställa att kärnenergi uteslutande användes för fredliga ändamål, vilket på bara drygt ett decennium ledde till fördraget om icke-spridning av kärnvapen (NPT).
Eisenhowers tal ledde till att Internationella atomenergiorganet (IAEA) bildades 1957, en organisation med uppgift att främja fredlig användning av kärnenergi och övervaka dess användning för att säkerställa att den inte används för explosiva ändamål. IAEA har sedan dess spelat en avgörande roll i övervakningen och regleringen av kärnteknisk verksamhet runt om i världen och bidragit till att förhindra spridningen av kärnvapen genom att verifiera de åtaganden som gjorts av NPT-medlemsländerna.
När vi firar 70-årsdagen av talet “Atomer för fred” är det viktigt att lyfta fram de betydande framstegen i den fredliga tillämpningen av kärnenergi under sju årtionden. Idén om att använda kärnenergi inom medicin, industri och jordbruk och att generera ren elenergi utan utsläpp av skadliga gaser i atmosfären och värme för användning i olika produktionsprocesser, såsom avsaltning och vätgas som för närvarande kallas “blå”, vilket är så viktigt för den nuvarande energiomställningen och begränsningen av klimatförändringarna, väcktes till liv.
Kärntekniska tillämpningar har sedan dess lett till utvecklingen av avancerad medicinsk teknik, såsom strålbehandling för behandling av cancer, och möjliggjort produktion av radioaktiva isotoper för diagnos och behandling av ett brett spektrum av sjukdomar. Bestrålning av livsmedel minskar avsevärt förlusterna i den logistiska distributionskedjan. Dessa tekniker används också för sterilisering av medicinskt och kirurgiskt material och till och med för konservering av konstverk.
Kärnkraften har dessutom blivit en viktig källa till elförsörjning i många länder och står för mer än 50 % av produktionen i vissa länder, t.ex. Frankrike, Slovakien och Ukraina, och bidrar därmed till diversifiering av källor och energisäkerhet.
Små modulära kärnreaktorer (SMR) öppnar stora möjligheter för kraftvärme för icke-elektrisk användning med direkt användning av den värme som genereras för industrier som stål, aluminium, cement och produktion av syntetiska bränslen, samt produktionsenheter på avlägsna platser som haven, oavsett om de är fasta på havsbotten eller flytande, och i rymden, oavsett om de används för raketuppskjutning eller för elproduktion.
interna till rymdfordon och till och med fasta till himlakroppar närmare jorden, såsom månen och Mars. Lägg därtill den allt snabbare utvecklingen av digitalisering och artificiell intelligens som kräver datacenter med allt mer koldioxidfria generatorer, med extremt hög tillförlitlighet och kontinuerlig tillgänglighet, utan avbrott eller intermittens.
Idag, när vi firar årsdagen av Eisenhowers tal, är det viktigt att reflektera över hans arv och de framsteg som har gjorts sedan dess. IAEA fortsätter att spela en avgörande roll när det gäller att övervaka kärnteknisk verksamhet runt om i världen, främja kärnsäkerhet och internationellt samarbete. De fredliga tillämpningarna av kärnenergi fortsätter att gynna mänskligheten genom att förbättra livskvaliteten och driva på vetenskapliga framsteg.
Det är dock viktigt att komma ihåg att de utmaningar som är förknippade med kärnenergi också kvarstår. Kärnsäkerhet, hantering av radioaktivt avfall och icke-spridning av kärnvapen är fortfarande globala problem. Det är en ständig påminnelse om behovet av internationellt samarbete och en ansvarsfull tillämpning av kärnteknik.
President Eisenhowers tal från 1953 är fortfarande en kraftfull varning för vetenskapens och teknikens potential att forma vår framtid. Han uppmanade oss att använda kärnenergi på ett ansvarsfullt sätt och att söka fred i en värld som präglas av hotet från kärnvapen. I dag hedrar vi denna vision och bekräftar vårt åtagande att främja fredlig användning av kärnenergi till förmån för hela mänskligheten.
När vi firar denna årsdag måste vi reflektera över arvet från talet “Atomer för fred” och på nytt bekräfta vårt engagemang för fredlig användning av kärnenergi. Eisenhowers tal är fortfarande en inspiration för att främja fred, säkerhet och samarbete i en värld där kärnenergi spelar en viktig och potentiellt växande roll i energiomställningen.
I slutändan är Eisenhowers “Atoms for Peace” en påminnelse om att vetenskap och teknik kan användas för mänsklighetens bästa, förutsatt att det finns ett fortsatt engagemang för ansvar och internationellt samarbete. Det fortsätter att vara en viktig milstolpe i kärnvapendiplomatins historia och belyser vikten av att använda kärnkunskap för fred och utveckling för att uppnå de mål för hållbar utveckling (SDG eller SGD) som fastställts av FN. [IDN-InDepthNews]
Foto: Dwight D. Eisenhower håller det berömda Atoms for Peace-talet vid FN:s generalförsamling den 8 december 1953. Kredit: FN ⁄ IAEA